måndag 30 november 2009

Ibland....

Theodor & Ville



Ibland tänker jag på vad jag åstadkommit i livet som gjort mig till den jag är. Till varför jag ibland är stark..och ibland så svag? Ibland kan jag vara så hård och kämpa, för att nästa dag börja gråta för att allt går emot en. Känner ni igen det?

Varje människa gör nästan alltid något i sitt liv som man ångrar, mår dåligt för eller som gjorde något till det bättre, även om det inte var bra att göra det från början... Där känner jag igen mig. Men för att hoppa över alla detaljer så har jag fått en underbar fru som alltid ställer upp, överraskar mig titt som tätt och som varje dag ger mig fina komplimanger som jag lever på till dagen är slut och jag får omfamnas av henne igen. Jag är så lyckligt lottad som har fått två fina prinsar. En charmig son som jag trodde skulle bli mitt enda barn, till min förtvivlan..jag som alltid har velat ha 3-4 barn.

Jag sa till mig själv när Theodor o jag levde ensamma att en dag ska jag bli mamma igen. Jag var så inställd på att ge Theodor ett syskon, vare sig jag skulle få åka till en klinik själv eller på annat sätt... och min lycka blev att jag fick en son till...på just, ett annat sätt än själv.

Nu har jag en fin liten familj som jag gärna vill utöka en vacker dag. Jag har sett familjer som skaffar barn bara för att skaffa...som sedan arbetar mer än heltid och lämnar bort sina barn och bara ha dem för att ha dem?... Det förstår jag inte. Jag har tid för mina tre familjemedlemmar nu och jag vet att jag skulle kunna ge lika mycket kärlek till en till *ler*. En pojk så klart haha... Ja, vi lär inte få några flickor, det är vi inställda på *fniss*...men visst vore det underbart att få köpa lite klänningar och coola strumpbyxor till en liten dotter också :-)

Men NU....Nu är jag jättelycklig som jag har det. Min familj, ett arbete, en stor bil, en fin lägenhet, underbara vänner, ett extrajobb, underbara svärföräldrar och ja...det enda som jag drömmer om just nu, det är ett hus med en tomt där Theodor & Ville kan få leka och med en koja som har allt en koja ska ha. En dag SKA min dröm slå in.

Godnatt fina skattvänner...Tack för att ni finns och Sara, på lördag ses vi!

1 kommentar:

Emmelie & Jessika sa...

Fint skrivet! Man ska vara tacksam! Du har ju dessutom en jättefin familj! Kul med ny blogg. Å Ville är ju bara för söt när han går!! :-) som ni säger så kommer han nog gå tidigt!!